Jordvärme har installerats i Finland sedan 1990-talet och under årens lopp har vi stött på många olika frågor och farhågor. I den här artikeln går vi igenom frågor som gäller dimensionering av energibrunnen (även kallad värmebrunn) och om värmen verkligen räcker till. Som expert medverkar Peter Söderlund, som har arbetat inom branschen ända sedan starten och även sitter i styrelsen för Poratek rf, som arbetar för att utveckla brunnsborrningsbranschen i Finland.
Vi börjar med den fråga vi får allra oftast:
Räcker värmen i energibrunnen säkert till?
Ja, det gör den! En rätt dimensionerad energibrunn ger tillräckligt med energi. Energibrunnen dimensioneras utifrån ett så kallat värsta scenario för att säkerställa att värmen räcker till.
Hur dimensioneras en energibrunn rätt?
I praktiken har varje värmepumpstillverkare sitt eget dimensioneringsprogram. Energibrunnens funktion påverkas av cirka 15 olika parametrar, varav bergets värmeavgivningsförmåga och vattenflödet hör till de viktigaste. Dimensioneringen av energibrunnen bygger på oberoende forskningsdata, och vissa standardantaganden gäller i 95 procent av fallen. Dimensioneringsprogrammen bygger på dessa principer.
Att dimensionera utifrån ett ”värsta scenario” innebär till exempel att vattenflödet anges som noll, det vill säga att man utgår från att vattnet står stilla. Om man sedan under borrningen upptäcker att vattnet faktiskt strömmar, blir energibrunnens verkningsgrad ännu bättre.
Kunden behöver inte känna till inställningarna i dimensioneringsprogrammen – dimensioneringen sköts av fackmän.
Fakta: En energibrunn för ett egnahemshus är vanligtvis 150–250 meter djup.
Behövs det uppgifter från kunden för dimensioneringen?
Ja. För dimensioneringen behövs uppgifter om energiförbrukningen för fastighetens nuvarande uppvärmningssystem, till exempel den årliga oljeförbrukningen i ett hus med oljeuppvärmning. För nybyggnadsobjekt, där det ännu inte finns uppgifter om den faktiska energiförbrukningen, används byggnadens energicertifikat.
Jordvärme är i regel ett desto mer lönsamt alternativ ju större byggnadens behov av uppvärmningsenergi är. Därför är jordvärme särskilt populärt i medelstora och stora egnahemshus samt i husbolag. Enbart husets storlek berättar ändå inte hela sanningen.
Borrning av en värmebrunn går lika bra på sommaren som på vintern. Den här sommarbilden togs av vår kund Calle Färkkilä.
Kan dimensioneringen bli fel?
Ja, det kan den, och då handlar det om ett mänskligt misstag. Vi har vid några tillfällen varit med om att kunden har uppgett felaktiga uppgifter om sin uppvärmningsförbrukning, till exempel den årliga mängden olja som oljepannan har förbrukat. Då har dimensioneringen gjorts utifrån felaktiga uppgifter.
Sådana situationer går att åtgärda, till exempel genom ytterligare borrning, men det medför tyvärr extra kostnader. Därför är det viktigt att kunden är noggrann när uppgifterna om uppvärmningsförbrukningen lämnas.
Blir värmebrunnen kallare under användning?
Ja, värmebrunnen blir kallare när man börjar ta ut värme ur den. Det är ändå inget problem, eftersom temperatursänkningen tas med i dimensioneringen. Vid planeringen fastställs hur långt temperaturen får sjunka, vanligtvis endast 1–2 grader från utgångsläget.
Temperaturen i värmebrunnen varierar också naturligt med årstiderna. På vintern utnyttjas värme som lagrats i berggrunden, medan värme från det soluppvärmda berget under sommaren överförs tillbaka mot brunnen. Om frikyla används på sommaren förs dessutom värme från huset tillbaka till värmebrunnen samtidigt som kyla tas in i huset.
Kan värmebrunnen frysa?
I princip ja, men inte vid normal användning. Om en energibrunn fryser handlar det om en mycket ovanlig situation. Vi har till exempel stött på ett fall där en kund byggde ytterligare ett hus på samma tomt och dessutom installerade ett snösmältningssystem framför garaget. Allt anslöts direkt till det befintliga jordvärmesystemet utan att först rådfråga en jordvärmeexpert.
En sådan lösning kan öka värmeuttaget ur värmebrunnen med upp till 100 procent. Då kan en värmebrunn som dimensionerats för det ursprungliga behovet omöjligen räcka till. Om brunnen fryser slutar värmepumpen till slut att fungera.
Om du planerar att bygga till eller vill ansluta ett snösmältningssystem till jordvärmen, fråga en jordvärmeexpert om råd innan arbetet genomförs.
Hur länge håller en värmebrunn?
En energibrunn håller så länge solen skiner, men brunnens verkningsgrad behöver inte förbli tillräckligt bra för evigt. Den del av jordvärmesystemet som utsätts för mest slitage är värmepumpen, som vanligtvis håller i 15–20 år.
Behöver brunnen fördjupas när värmepumpen byts ut?
Energibrunnen behöver inte nödvändigtvis fördjupas när värmepumpen byts ut, även om det i vissa fall kan vara förnuftigt. Nya värmepumpar är effektivare, och en effektivare pump tar ut mer värme ur brunnen. Då kan den befintliga brunnen vara underdimensionerad.
Med en ny värmepump skulle hela systemet kunna få en bättre verkningsgrad om brunnen fördjupades. Ytterligare borrning är dock inte alltid ekonomiskt lönsam. Ibland måste värmepumpen dessutom bytas ut snabbt på grund av ett plötsligt fel och då finns det kanske inte möjlighet att borra mer. Problemet kan lösas genom att använda effektregleringen i moderna värmepumpar, så att den nya pumpens effekt ställs in för att motsvara den gamla pumpens.
I sådana situationer görs en lönsamhetskalkyl. Då blir det lättare att bedöma om det lönar sig att borra djupare i samband med pumpbytet för att uppnå en bättre verkningsgrad eller om den befintliga brunnen ska användas som den är. Om du funderar på att byta värmepump hittar du mer information på sidan Byte av värmepump.
Vill du ha en kostnadsfri kartläggning av om jordvärme lämpar sig för din fastighet?
Läs också: När är jordvärme inte ett klokt val?